Bo Landin är biolog, journalist och filmproducent. I 20 år har han drivit Scandinature som producerar naturprogram för bl.a. Discovery Channel och National Geographic, han har även varit programledare för svenska naturprogram på SVT och TV4. Han har valt ut tre av Nya Zeelands många sevärdheter som skiljer sig från mängden, och som du inte får missa på din nästa resa.
Vill du också uppleva Nya Zeelands naturpärlor? Läs mer om MyPlanets resor till Nya Zeeland!
Den första pärlan – Stewart Island
Längst ned vid den södra delen av Sydön ligger Stewart Island. Det finns snabbgående katamaraner som med jämna mellanrum seglar ut till ön, och resan i sig är spännande då vi är omringade av stora flockar med havsfåglar – stormfåglar och albatrosser. Hamnen ligger i Oban vid Halfmoon Bay, ett lugnt litet område med några hundra invånare. Jag ankommer på en ovanligt lugn och vacker dag.
Stewart Island är den första av en handfull öar som ligger spridda söder om Nya Zeelands södra huvudö. Det är öar som får uppleva jordens mest barska klimat – vinande vindar som far runt hela södra halvklotet och kyla som pressas upp från Antarktis. Flera årtionden efter att Captain Cook hade upptäckt öarna kom modiga valfångare hit. De seglade i vattnen omkring Antarktis och behövde en bas på land lite längre norrut. Även sjömännen ombord på de stora handelsbåtarna kom hit. De hade överlevt stormarna ute till havs enbart för att upptäcka att de nu stod inför en ännu större fara vid Nya Zeelands kuster där många vrak vittnar om kapsejsade drömmar.
Buskarna längs kusterna har läderliknande blad som skyddar mot de salta vindarna. De hjälper även många fåglar som simmar eller flyger in från havet varje dag. Det är en enorm upplevelse att möte de grå stormfåglarna när de återvänder till sina grottor på land efter en hel dags jakt på föda ute till havs. Jag har letat mig ut till Ackers Point som ligger en kort vandring upp genom skogen vid inseglingen till Halfmoon Bay. Nu för tiden är området fridlyst och en fantastisk plats om man vill uppleva fåglar på nära håll. När det blir mörkt och innan skådespelet har börjat störtar plötsligt stormfåglarna ned genom lövverket, hoppar fram över marken och skyndar sig ned i sina grottor. Man kan förstå att de genom tiderna har varit ett enkelt byte. Idag jagas de fortfarande men det är enbart de som bor fast på ön som har rätt att fånga dem, och när det är säsong är fåglarna en delikatess som serveras på de lokala restaurangerna.
Det finns fyra olika typer av kiwifåglar. På Stewart Island och grannöarna dominerar den bruna kiwin. Det finns faktiskt fler kiwiarter på öarna jämfört med resten av Nya Zeeland sammanlagt. På en nattvandring på rätt plats kan man möta – eller i alla fall höra – fåglarna. Det märkliga är att fågeln uppför sig som djur som är aktiva på dagen, och har fler likheter med den typen av djur än med fåglar.
Det finns många fina stigar på Ulva, Stewart Island och de andra öarna. Växtligheten är enastående och fågellivet i trädkronorna går inte att jämföra med någon annan plats. Jag blev väldigt imponerad av det arbete som myndigheterna lägger på naturskötsel och turism. Man har hittat en bra balans mellan bevaring och turismen. Längs stigarna finns skyltar med information, och genom att hålla besökarna på stigarna och leda dem till övernattningshyddor minskar man slitaget på naturen. Här finns även många möjligheter för flera dagars vandringar längs kusten, i skogar och på bergen.
Den andra pärlan – delfiner i Doubtful Sound
Mitt andra stopp är Doubtful Sound i Fiordland där utgångspunkten är staden Te Anau, som är centrum för äventyrsturism. Turen börjar med drygt en timmes båttur över den stora sjön Manapouri. Daphne och hennes man Bill driver firman Fiordland Wilderness Experience och är stora entusiaster som verkligen älskar naturen, och som de ansvarsfullt tar med besökare ut i. De flesta turisterna åker till Milford Sound så det är viktigt att de få arrangörer som finns i Doubtful Sound kämpar för att behålla intimiteten och ekoturismen som varumärke.
Någonstans i den labyrint som utgörs av fjordens fem snirkliga armar håller 60 delfiner till. Jag har verkligen tur när vi glider fram i kajakerna. Solen skiner och fjorden ligger spegelblank – för det mesta regnar och blåser det samtidigt som det är fullt av mygg. Fjorden bjuder på den mest fantastiska kajakturen jag någonsin har varit med om. Att jag dessutom fick se delfiner i den här miljön skapar en svårslagen upplevelse. Frågan är om det var jag som tittade på dem eller om de tittade på mig.
Ett av de stora problemen med att paddla kajak i fjorden är att bergen är så branta att det nästan inte finns platser där man kan gå iland. Därför bör man planera sin färd noggrant, det kan snabbt uppstå stora problem annars om det börjar blåsa. Att åka ut med erfarna personer som Daphne och hennes team är nödvändigt.
Den tredje pärlan – pingvinerna på Otago
Mitt tredje stopp blir på Otago-halvön utanför Dunedin på östkusten. Cykel är ett bra alternativ om man vill bege sig tvärs över Sydön, och man ska i så fall hålla sig borta från allfartsvägarna. På de mest trafikerade vägarna rekommenderar jag att man undviker att cykla på. Tvärs över hela den centrala delen av Sydön ligger ett gammalt järnvägsspår som idag används till att cykla mountainbike på. Den större delen av sträckan består av grusväg och innebär krävande cykling.
Ute på Otago-halvön däremot är det mest asfalt och fullt med härliga backar. När man kommer fram till Taiaroa Head längst ut på halvön bjuder naturen på möte med albatrosser (som kan studeras i sina bon på nära håll) samt närkontakt med sälar och de ovanliga gulögda pingvinerna. Framförallt pingvinerna är underhållande att följa när de går iland i skymningen. De har alla sina bon högt upp på bergssluttningarna, och om man gömmer sig i det höga gräset, eller ännu bättre bakom skjulen som finns, kan man se dem komma gående på långa rader.
