Innan européerna på 1800-talet började bosätta sig i Nya Zeeland levde där bara ett enda däggdjur - fladdermusen. I gengäld fanns det ett helt otroligt fågelliv i landets stora, otillgängliga skogsområden. Eftersom det inte fanns några naturliga fiender hade vissa arter förlorat förmågan att flyga. Detta inkluderade kiwin, men också den nu utdöda moan samt den starkt utrotningshotade takahe som man i över 100 år trodde var utdöd. Då européerna hade med sig allt från hundar och katter till rävar och pungråttor, blev de försvarslösa fåglarna helt enkelt uppätna. Den naturliga näringskedjan var för evigt förstörd och hela landets fauna förändrades.
Kiwi
Kiwin är Nya Zeelands nationalfågel. Denna mörkbruna fågel finns i tre olika varianter och flera undervarianter. Den blir 35–45 cm lång och kan inte flyga på grund av underutvecklade vingar. Den är ganska klumpig, har starka ben och klor, gräver i marken med sin långa näbb och är närsynt. Den är känd för sina enorma ägg som utgör cirka 20% av dess kroppsvikt. Kiwifågeln är ett nattdjur och är mycket sällsynt. Störst chans att se dessa roliga varelser är på Stewart Island och i Fiordland. Kiwin har fått sitt namn från hanfågelns läte, som låter ungefär som ”keeeweee”.
Australien Gannet/Australisk sula
Sulorna längs de nyzeeländska kusterna ses oftast när de störtdyker efter fisk några få meter från land. De stora vita fåglarna med distinkta gula huvuden skiljer sig från måsar både på sin storlek och sina lodräta dyk rakt ner i vattnet från hög höjd. De kan ses i tusental vid Cape Kidnappers söder om Napier från november till februari.
Bellbird/Korimako
Korimakon har naturligt nog fått sitt engelska namn (Bellbird) tack vare sin vackra, klockliknande sång. Den har samma storlek som en stare men är mer grön, med gula vingband och lila markeringar runt ögonen. Den finns i hela Nya Zeeland och kan höras i både skogar och trädgårdar.
California quail/Kalifornisk tofsvaktel
Den här lilla vakteln på 25 cm är speciell, eftersom den springer runt med en antenn på huvudet! Särskilt på hannen kan man tydligt se den karakteristiska, framåtriktade fjädern, men även honorna har det. Hannen har ett gråspräckligt bröst, brunspräcklig rygg samt vingar och tydliga svarta och vita markeringar på huvudet. Honan däremot liknar mer en rapphöna i färgerna.
Fantail/Solfjäderstjärt
Denna lilla fågel är ca 16 cm och har en mycket karakteristisk spridning på stjärtfjädrarna som liknar en solfjäder. Du ser dem ofta när du går i skogsområden, då de nästan förföljer en för att fånga de små insekterna som virvlar upp när du rör dig genom terrängen. Det är en nyfiken fågel som är lätt att komma nära.
Little Blue Penguin/Dvärgpingvin
Den lilla blå pingvinen kan ses längs kusterna över hela Nya Zeeland. Den är bara 40 cm lång och kan ofta höras när den kommer tillbaka till land på kvällen då den både stönar, grymtar och skriker.
Tui
En vacker fågel i mörkbruna, gröna och blå nyanser, med en karakteristisk vit tofs på halsen. Även om den oftast ses i skogsområden, förekommer den också i bebyggda områden. Den har en stor ljudrepertoar och gillar att härma andra fåglar.
Kea
Kean är en kraftig, rödbrun papegoja på nästan 50 cm som anses vara en av de mest intelligenta fågelarterna i världen. Den är också berömd för att med sin kraftfulla näbb slita loss gummilister från parkerade bilar, slita ryggsäckar itu eller förstöra vandringsstövlar som folk lämnat kvar utanför tältet. Den lever uteslutande på Sydön och ses ofta runt parkeringsplatserna på väg till Milford Sound och vid Mt. Cook.
New Zealand wood pigeon/Nyazeelandduva
Den stora skogsduvan ses ofta i skogsområden där man hör dess lite klumpiga vingslag. Den är cirka 50 cm och kännetecknas av ett vitt bröst och mångfärgad rygg och vingar. Den lever mest av blad och frukt.
Pukeko/Purpurhöna
Purpurhönan påminner egentligen mest om en färgglad strandskata, men är med sina 50 cm betydligt större. Den är lätt att känna igen på sin mörkblå fjäderdräkt, gröna vingar, långa röda ben och stora, kraftiga, röda näbb. Den lever i och omkring myrar, kärr och flodområden med tät vegetation. Man kan ofta se den längs vägar i närheten, men den är skygg och försvinner snabbt vid försök till kontakt.
/MyPlanet Resor, 2020
