Om jag går ned längs Ponsonby Road, K’Road och vidare längs med Queen Street till centrum möter jag, som i alla storstäder, ett hav av okända ansikten från olika kulturer. Auckland är dock ett möte med en del andra kulturer än dem vi är vana vid i Skandinavien. Här finns det primärt asiatiska, maori och inte minst polynesiska ansikten blandade med pakeha (europeisk nya zeeländare). Konstigt nog så har jag minst kunskap omkring civilisationen från Stillahavsöarna, vilket är ironiskt eftersom det faktiskt är den tredje största folkgruppen på Nya Zeeland. En befolkning som växer 11 gånger snabbare än någon annan kultur på Nya Zeeland, och det finns dubbelt så många som för 30 år sedan. Jag blev därför nyfiken och ville veta mer om den polynesiska världen.
Planerar du en resa till Auckland kan du bl.a. se våra utflykter Vintur till Waiheke Island, Best of Both Worlds samt Segeltur i Auckland. Se också våra andra reseförslag till Nya Zeeland.
Familjen och kyrkan
Efter ett samtal med Melani Anae, Director of Pacific Studies på University of Auckland, får jag svar på mycket av det som förundrar mig i förbindelse med Stillahavs-boomet på Nya Zeeland – med fokus på Auckland där 97 % av Nya Zeelands polynesier bor.
”Bakgrunden till Aucklands popularitet bland polynesier är en annan idag jämfört med på 60-talet, då arbete var målet. Idag är det mer en fråga om att knyta familjeband, och Auckland är fortfarande en plats där kyrkan är etablerad och där familjen är. Det är därför naturligt att de som flyttar dit gärna vill stanna i den miljön”, berättar Melani.
Melani är själv samoansk, född på Nya Zeeland av föräldrar som kom från Samoa för att hitta arbete. Hon har skrivit doktorsavhandling om Nya Zeelands-födda samoaners identitet och har genom sitt arbete nära kontakt med unga polynesier.
Multikulturellt Mecka
Melinda Messam, 27, är en av dessa ungdomar med rötter på Fiji, Hawaii, Samoa, England och Skottland. Hon är som adoptivbarn uppvuxen i en holländsk/engelsk miljö i Rotorua. ”Jag känner mig både polynesisk och nya zeeländsk, mina rötter är otroligt viktiga för mig. Att bo i Auckland har gjort att jag i större grad identifierar mig med den polynesiska befolkningen än tidigare, då jag har bott i städer som Wellington, Christchurch och Rotorua som är ganska ”vita””.
”Alla de olika kulturerna gör staden mycket mer internationell. Auckland har en råhet och känns mer annorlunda som resultat av så många olika kulturer samlade på en och samma plats. Jag kan identifiera mig med det, och det är därför som jag älskar att bo i Auckland”, berättar Melani. Hon lägger också till att staden lockar människor tack vare att den är känd som den polynesiska huvudstaden i världen. Det finns loppmarknader och festivaler där polynesier och andra främmande kulturer kan vara sig själva.
De riktiga förebilderna
Det är precis ungdomar som Melinda som är viktiga i diskussionen om polynesiernas framtid, då mer än hälften av den polynesiska befolkningen på Nya Zeeland är under 25 år (landsgenomsnittet ligger på 38%). Den polynesiska befolkningen har historiskt sett hamnat längst ned på den sociala rangordningen. De flesta polynesier har jobb som är hotade av den globala ekonomin och den teknologiska förändringen. Deras låga löner och deras stora familjer har gjort polynesierna till en måltavla, och även om kriminalitet är något som ökar inom alla kulturer så fokuserar medierna ofta på polynesierna.
Succéhistorierna finns men det är för det mesta förebilder inom sport eller tv-serier, och det är ett mönster som Melani gärna vill ändra på. ”Vi är på botten, och det finns bara en väg. Upp. Jag tror att faktumet att flera av oss Nya Zeelands-födda polynesier har maktpositioner, kommer leda till att det blir lättare att göra en förändring och skapa förebilder utöver rugbyspelare eller skådespelare i Shortland Street (nya zeeländsk tv-serie). Vi har många människor från Stillahavsöarna i den akademiska världen och i finansvärlden, dem hör man bara aldrig något om. Några har kommit till toppen på bekostnad av deras kultur, men det finns också vi andra som har lyckats behålla tron på vår kultur”.
Framtidens blandningsmodell
Melinda är ett bra exempel på framtidens polynesiska ungdom. Hon är utbildad grafisk designer och arbetar som stylist för den stora butikskedjan The Warehouse, en nya zeeländsk ikon för ekonomisk framgång. Hon menar att hennes framgångar har kommit tack vare att hon har vuxit upp i en mångkulturell miljö, där många olika värderingar har varit representerade. Hon planerar att låta sina barn, nästa generation, växa upp på ett liknande sätt. ”Jag tror att de kommer växa upp med en blandning av gener. Jag själv är en produkt av och söker efter de rötter som är mest intressanta för mig. Desto mer polynesiskt och internationellt Auckland är, desto mer troligt är det”, säger hon.
Melani håller med Melinda.
”Framtidens barn med polynesiska föräldrar kommer identifiera sig med både deras polynesiska rötter och deras nya zeeländska. Vi är inte det ena eller det andra, utan bara människor som försöker ta oss fram i världen. Den polynesiska befolkningen har drömmar och ambitioner som växer i kombination med de möjligheter Auckland kan erbjuda. Det är en bit kvar, men med förebilder som Melani Anae och Melinda Messam skulle den positiva utvecklingen fortsätta och därmed göra polynesiska ansikten i Auckland mer respekterade.
Visste du att…
- 6,5 % av den nya zeeländska befolkningen kommer från Stillahavsöarna.
- De första polynesierna bosatte sig på Nya Zeeland under det 10:e århundradet, men det största antalet kom på 1950-talet och 1960-talet när Nya Zeeland saknade arbetskraft.
- Man förväntar att den polynesiska befolkningen fördubblas innan år 2031.
- 40 % av den polynesiska befolkningen på Nya Zeeland är under 15 år.
- 4,5 % av arbetskraften på Nya Zeeland har polynesiskt ursprung.
- 97 % av den polynesiska befolkningen på Nya Zeeland bor i Auckland.
Källa: Statistics New Zealand
